Vi kom till Visby och vi segrade inte. Men vi svetsade samman trupperna och utvecklades som garde. Nästa år är Påsarna redo att ta ytterligare ett kliv i kampen mot de irrläror som sprids av andra grupperingar, det handlar om stora tunga filosofiska frågor angående festandet i Visbys gravar, gräsplattar eller på krogar. Vilken är den bästa metoden?
Det kommer vi att återkomma till här på sidan under året och sedan praktisera under Visby 2009.

Hur var då veckan i Visby 2008? Det började en aning segt på söndagen, vi besökte Kapitelhusgården och vandrade senare iväg till Effes.
Det var glest med folk på båda ställena och lite molokna vaknade vi upp på måndagen,
en aning frågande om succéveckan från förra året skulle vara den sista riktigt roliga veckan. Men med tiden visade det sig att det skulle bli precis lika kul som alltid.
I år bodde vi på Mellangatan, det är utan tvekan det bästa boendet vi haft.
En stor innergård med utemöbler och partytält, fyra rum inomhus samt något som påminde om en inglasad veranda. Det var nära till allt och vi myste om och om igen över detta kap. Regnet öste ner på måndagen och då passade vi på att sitta inne i vår punschveranda. Tidigare när vi gick hem från systemet fastnade vi i en port bredvid österport i en halvtimme och sörplade på vin. En flock tyskar med guide verkade tycka att vi var en riktig kulturupplevelse, de samlade sig runt oss och minst femton kameror åkte upp.
Synd att vi inte var förberedda för detta, annars hade det varit ett ypperligt tillfälle att hålla ett tal om Påsarna och Påsen. Klockan 18 infann sig Fyllepåsen vid Pråjserplats och bevittnade det kulturella utbytet mellan de två kaptenerna för Pråjsarna och piraterna,  enligt Kapten von Elchpimmerglans: ”de två giganterna inom gebitet”. Vad detta möte resulterade i är lite oklart, det sades något om att rövarna skulle rakas under det pråjsiska badet… när jag frågade Korpral Jarek om vad han tagit lärdom av sade han något i stil med: ”Nä, pirat kan man inte vara, sitta på en båt och ha träben som kommer att fastna i hålen i de gröna plastmattorna inne på ICA.”


Lite senare när fyllan slog till och folk fick sug efter att väsnas blev det som vanligt kommunistiska kampsånger. Mest hördes Smuts, Lilla Gris och Lilla Svart samt Bombi och typ en massa pirater.  I övrigt kan man lugnt påstå att det var mycket folk med gängtillhörighet som rörde sig i Nordergravar kring nya Pråjserplatsen. Visbypiraterna har ju dessutom sitt läger mitt emot. Det var ett mycket bra beslut att flytta dit. Förutom de tidigare nämnda gardena så umgicks här även Araber, Gröna gardister, gamla Effesägare, åldermän och faktiskt även Påsarna på torsdagen. Tror det var första gången vi hängde där i en mer samlad trupp. Knektar skyndade förbi när det ropades ”Knekt, knekt, knekt, knekt, knekt” i raskt tempo av Pråjsarna. På fredagen hade tydligen knektarna ett utbyte med Pråjsarna.
Jag sprang på en rolig affisch vid Stora torget som de tillverkat, Proknekt.


På tisdagen var det bröllop mellan Måns och Helena, de vigdes nere vid stranden av Gustav i stormvind. Vittnen var Micke, Mats och Oskar. Delar av Pråjsiska gardet bevittnade ceremonin, efter fotosession bar det av hem till Mellangatan där vi bjöds på mycket fantasifull och givetvis utsökt mat som Jenny tillagat. Dadlar med fetaost och creamcheese inlindade i bacon brukar nog inte serveras i var hem. Brudparet verkar var mycket nöjda med dagen och vi önskar dem givetvis all lycka! Lika mycket lycka önskar vi givetvis våra medlemmar Linda och Fred som gifte sig på lördagen. 

Under onsdagen badades det både pråjsare och Badmeister. Hur allt gick till får ni se på film senare. Påsarna körde igång sin picknick halv sex.
Vi hade hur mycket mat som helst eftersom vi fått resterna
från bröllopet. Problemet var bara att kommunikationen med de inbjudna var under all kritik från vår sida.
Vi hade nog blivit lika många som förra året om vi bara hade ansträngt oss lite eller haft mobiler tillgängliga.
Vi får bättra oss tills nästa år. Vi som var närvarande hade i alla fall det mycket trevligt och vi gick sedan vidare till Hattorget och kikade på Sipspåsens band Medvind. Givetvis blev vi mycket stolta över att se att emblemet satt på gitarristens bröst. De bjöd på en fin föreställning och stärkta gick vi vidare till gamla Pråjserplats och poserade med vår fana. Fyllepåsen lärde sedan ut sina eftertraktade påselyftarkonster till Såspåsen och en plan tänktes ut för en lyftar/stämplarattack (LSA). Såspåsen hade genialiskt nog tillverkat en stämpel med påsemärket och det stämplades påseloggor friskt på armar, ben och rövar. I denna timme hade vi våra mest väletablerade lyftare med oss och vi övade in en signal med fanan som betydde ”Lyftare fram”. Gottepåsen och Skräddarpåsen har gjort hundratals felfria lyft, jag får nästan som Läromästare i påselyft en tår i ögonvrån när man ser denna återväxt. Tillsammans med vår förste charmör Posepåsen och stämpelkungen Såspåsen marscherade vi upp till nya Pråjserplats. Nu skulle de få! Vi bestämde att vi skulle skicka fram lyftarna, ropa in lyftarobjekt varav en skulle vara Erasmus av Smuts, sedan skulle pråjsaruslingarna föras upp i luften och Såspåsen stämpla deras rövar. Men när Fyllepåsen ropade ut utmaningen med aggressiv ton så jazzade Korparln långsamt ner för slänten efter att först avslutat en konversation. Fyllepåsen kör starka rösten och kräver att Smuts ska infinna sig. Korpraln är en slug jäkel och tycks att studerat härskartekniker och svarar med lugn och varm röst i stil med: ”Vi ska se om han är här, vill du ha Baileys kanske, slå dig ner ett slag, är det något vi kan bjuda på?”  Sedan skickar han fram någon karl som han säger är Smuts vilket jag än idag är skeptisk till. Vår tredje rangens lyftare fick därför lyfta två karlar som från olika källor sades vara Smuts för säkerhets skull. Uppdraget slutfördes men vi kommer att utvärdera effektiviteten och vad som möjligen kan ha gått lite snett. Posepåsen visade sedan sina kunskaper i posening utan att röra en fena vilket tycktes imponera på åskådarna. När stridens dimma lagt sig satte jag mig ner med bland annat korpralen och andra punk-förstå-sig-påare och skränade Strebers och Misfits. Systempåsen och Systerpåsen Blå kom också förbi… det var en fin afton. En afton som också passade utmärkt till att hylla Anund och hans enormt gigantiska gravhög (den största i Sverige). Nästa år måste dock vi göra upp med Visbypiraterna, de lyckades både olla och klitta våran flagga. En hämndplan måste utformas där ingenting får gå snett.

Torsdagen tillbringades på Bistra Haren, Clematis och Effes. Påsarna samlades på Clematis och skålade PÅS och hade det suveränt bra. Skräddarpåsen hamnade i stupstocken då Fyllepåsen ringde honom när han anlände senare. Fyllepåsen hade nämligen innan sett en karaktär, en mytomspunnen man som han bara hört ryktas om. Fernet är ingen Påsedricka och har näst intill förbjudits i Påselägret men efter att ha sett Farbror Fernet och smyglyssnat till hans tal och inhyst hans visdom kände jag mig som ett barn på nytt. Ett barn som som plötsligt ser världen genom nya glasögon där allt känns tryggt oavsett vad som sker och botmedlet aldrig är långt borta eller komplicerat. Farbror Fernet tycktes lyssna och se varje individ för sig, en mycket pålitilig och varm snubbe. Och sångerna och drycken som delades ut får hälsans skull… Fyllepåsen måste undersöka detta noggrannare då han även fick vackra minnen åter om den snälla Fru Jaeger som besökte honom som barn.

 

Jaha, det var ett axplock av vad jag upplevde under medeltidsveckan 2008. Det svåra är att man vill vara på fler platser samtidigt. Vid tolvtiden går man som inprogrammerad till Effes även om man har kul där man väl är. Det är dumt, mindre Effes i fortsättningen. När det gäller Påsarna så kommer en text framöver som bara handlar om oss, vi tappra dryckesbröder och systrar. Den här veckan som varit har bjudit på många skratt, många trevliga möten och mycket jäkla festande. Det är precis som det ska vara. Jag hoppas ni andra också haft en bra upplevelse och vi springer på varandra igen om 51 veckor då Fyllepåsen och hans medpåsar antagligen står och skriker om Anundshög i någon gränd.

Tack för i år! Vänliga Påselyft från Fyllepåsen som fortfarande är grötig i huvudet.

Jo, efter en trög start så kom veckan igång och det blev återigen en riktig höjdare. Året kommer att gå till historien som "mötets" medeltidsvecka. Aldrig tidigare har så många garden träffats, umgåtts och lärt känna varandra. Detta bådar gott inför kommande år. Vädret var måhända inte det bästa men det var inget som påverkade stämningen.
Betyg på årets vecka: